Bergslagens drycker

Att Bergslagen är ett matrike med fantastiska råvaror är kanske känt sedan tidigare. Dryckerna härifrån då? De är minst lika kända, minst lika välsmakande. Några har du kanske provat på hemmaplan, utan att veta var dom kom ifrån.

Släck törsten med det sägenomspunna vattnet från Loka. Ladda kroppen med Saxhyttegubbens 100% blåbär, eller njut en iskall cider från Kopparbergs, en cider känd i hela världen. Många fler dryckesupplevelser väntar på dig – öl från mikrobryggerier, äppelmust från lokala musterier och vin från skogens bär. Smaka dem på plats (i Bergslagen), i miljöerna där de framställs av entreprenörer som kan hantverket att få ut det bästa ur råvaror.

Med smak från skogens vilda bär

Vill du provsmaka viner gjorda på skogens vilda bär – då ska du besöka Grythyttan Vin.
– Vi har provsmakning varje dag under sommaren, och en gång per dag har vi en guidad visning, säger Per Fritzell, företagets grundare.
Allt började vid ett köksbord i Nordnorge. Året var 1993 och Per hade kommit den långa vägen från Sverige för att hälsa på mormor Esther. Hon dukade fram våfflor, serverade hjortronsylt därtill. Per smakade sylten. Den var god, extra god. Men det var något som inte stämde; sylten hade drag av aprikoser i sig.
”Vad har du gjort med den?”, frågade han.
”Inget, har haft den i skafferiet extra länge bara, det blir fin bjudsylt då”, svarade mormor.
Det var så tanken föddes hos Per, som då arbetade med försäljning och marknadsföring av viner. Vilken potential det finns att utveckla aromerna hos hjortron, tänkte han. Sedan tänkte han på vin; ”doften påminner om vällagrade dessertviner, hjortron och vin, man kanske skulle testa”. Han gjorde prover, skickade dem till kollegorna på Systembolaget och fick lovord. Det inspirerade honom att göra vin i större skala. Han sa upp sig, flyttade till Bergslagen och grundade Grythyttan Vin 1999.
Idag är företaget känt för sina bärviner och sin glögg, gjorda av de bästa lokala råvarorna. Lingon, hjortron, blåbär ger smak och karaktär till bästsäljaren Skogsglögg, Jaktvin, perfekt till allt från grill till grytor, Hjortronvin och det unika Björkvin, gjort på björksav.
Sommaren 2017 kommer två nya produkter. En heter just Sommar, lite som en sangria med smak av apelsin, äpple, lingon och blåbär. Den andra bär namnet Rosa och är gjord på bland annat vildhallon, rosenrot och äpple.
Förhoppningsvis kittlar det nu så mycket i smaklökarna att du tar en tur till den passionerade vinmakaren några kilometer norr om Grythyttan.

Kan ett öl heta Rirum tillt?

Ja, om det är gjort på Stripa bryggeri. Från början hade det stått ”Motormaskinerirum. Obehöriga äga ej tillträde” på den gamla skylten på gruvområdet. Nu hade de flesta bokstäverna rostat sönder och kvar av de ursprungliga fanns endast ”Rirum tillt”. Det blev namnet på ölet som tillverkas endast på ett ställe i världen, gruvområdet i Stripa. Snacka om lokal förankring!

Ölbryggning i kulturkvarter

I kulturkvarteret Bryggeriet i Nora håller Nora Brygghus till. Här bryggs det varje år cirka 10 000 liter öl med namn som Förstlingen, Pershytte Pils och Bryggarens Bästa.
– De har olika karaktär, men alla har rena, tydliga smaker av humle och malt, säger Arne Holm, en av sju som äger och driver mikrobryggeriet.
Nora Brygghus kallar sig ”det lilla bryggeriet med de stora smakerna”. Smakerna kan du uppleva på plats, under de smakprovningar som bryggeriet arrangerar.
– För tre år sedan gjorde vi den första bryggningen här. Vi fastnade för Nora för att det är en turiststad och för att Kv. Bryggeriet är ett trevligt och välbesökt område, säger Arne. De flesta av ölsorterna som bryggs i Nora Brygghus kommer från hans egna recept.
– Det är öl med en smakbalans, precis som i matlagning. I vårt fall är det balansen mellan humle och malt vi vill få till. Brygga öl handlar om fingertoppskänsla. Processen innehåller många olika moment, och för lite eller för mycket av någon ingrediens påverkar slutresultatet. Alla kan göra öl, men att göra god öl, det är en helt annan sak.

Småskaligt och jättegott

Strax utanför Lindesberg, inte långt från Sveriges trevligaste travbana i Fornaboda ligger Lindesbergs musteri. Här har Peter och Gertrud Jonasson tillverkat äppelmust sedan 2012.
– Vi saknade ett ställe där man kunde få sin egen must från egna äpplen. Det närmaste fanns då i Värmland, så vi bestämde oss för att öppna ett eget musteri här, säger Gertrud.
Processen för att göra must är ganska enkel, men omgärdad av höga hygienkrav, liksom all annan livsmedelstilverkning i Sverige. Peter förklarar:
– Man lämnar in sina äpplen, minst 50 kilo. Av det får man 25-30 liter must. Frukten tvättas och rengörs, och krossas sedan i en krossmaskin innan den pressas till saft, som är råvaran till musten. Saften pastöriseras vid 79°. Därefter kyls den och töms på tre- eller femliters bag-in-box som kunden kan hämta efter överenskommelse. Gertrud och Peter menar att must ligger i tiden.
– Det finns en glädje i att ta tillvara det man odlar. Must är en naturprodukt som enbart innehåller fruktsocker, inga tillsatser, säger Gertrud.
Från och med hösten 2016 finns det också ett musteri på Sikfors herrgård. Även här kan du vara med under mustningen och få med dig pastöriserad must hem. Musten kan förvaras i rumstemperatur i flera månader. Troligen har du dock druckit upp den långt innan dess.

Sveriges minsta kafferosteri

I det gamla gästgiveriet i Hjulsjö driver en doktorand i måltidskunskap ett kafferosteri där råvaran köps direkt från odlare runt om i världen bl.a. Nicaragua, Kenya och Etiopien. Magnus Westling brinner lika mycket för gott kaffe som för att odlarna ska ha schyssta arbetsvillkor.
– Vi säljer mycket av vårt kaffe via vår webbutik. Men under sommarhalvåret och vissa helger har vi öppet så man kan köpa sitt kaffe här på gården, säger Magnus. Hjulsjö 103 arrangerar även provsmakningar på beställning. Då får du vara med om något så exotiskt som att rosta ditt eget kaffe. Visst låter det spännande?