Värdskap och kvalité! En herrgård och en krog.

– Bryggerikrogen i Nora och Wedevågs Herrgård.

Det var egentligen inte meningen. Veronica Carlsson och Erik Lindeberg hade inte tänkt driva krog i Nora. Och äkta paret Sanni och Per Schalander hade inte tänkt bli ägare till en herrgård i Wedevåg. Men det blev som det ibland blir. Tvärtom. Ingen är gladare för det än deras gäster. Och de själva.

– Kolla här, säger Erik Lindeberg och visar en bild på mobilen. Ett rejält köttstycke fyller ut displayen.
– Entrecôte, 4,7 kilo. Fantastiskt kött. Titta på marmoreringen, det är ett konstverk, en skönhetsupplevelse. Man behöver nästan inte ha något till. Köttet, som för övrigt blev 18 portioner ren njutning för några av Bryggerikrogens gäster, säger allt om den anda och de värderingar som genomsyrar krogens verksamhet. En mentalitet som möter gästerna varje dag, och som de båda delägarna inte avviker ifrån en sekund.
– Jättehög kvalitet, riktiga råvaror, lokalproducerat och ett positivt och varmt mottagande, säger Veronica, utbildad sommelier och van vid toppkrogar.
Hon var med och startade Fäviken Magasinet i Jämtland (två stjärnor i Guide Michelin) och har arbetat på Mathias Dahlgrens stjärnkrogar Matbaren och Matsalen i Stockholm. Det var där hon bodde 2015 när pappa Leif, aktiv i Noras näringsliv, ringde och berättade om en intressant byggnad i Kvarteret Bryggeriet.
– Jag tänkte flytta hemåt, men hade ingen tanke på att driva krog. Han frågade om jag ville starta en – och jag sa ja, säger hon och ler.
Tre veckor senare var Bryggerikrogen igång. Gensvaret blev snabbt positivt. Noraborna hängde på, övriga besökare likaså. Och när Erik blev ny kökschef 2016 höjdes nivån ytterligare.
– Jag ville inte heller driva restaurang. Men när vi satt här och pratade märkte jag att vi synkade, hade samma mål, samma tänk kring mat och service. Då blev beslutet enkelt.

”En bra produkt ute i skogen”

Under en resa med svenska kockar till Bocuse d´Or, som är världens mest prestigefyllda tävling och räknas som VM i matlagning, fick Erik möjlighet att presentera Bryggerikrogen. Han gjorde det med orden: ”Vi gör en bra produkt ute i skogen”.
– Rätt personer kan öppna krog var som helst. Inget säger att det är lätt, men med driv och tro på sig själv går det. Titta på oss! Tron på det vi gör genomsyrar varje liten detalj. Veronica nickar och säger:
– Vi gör på vårt sätt i alla lägen, och vi gör det med hjärtat. Ambitionen har hela tiden varit att det här ska vara en krog som ska leva, som ska få staden att leva. Våra gäster ska känna sig som hemma, det ska kännas som att sitta i någons vardagsrum.
Det som serveras är svenskt med råvaror i säsong.
– Noggrannhet, enkelhet, bra råvaror, salt och peppar, det kommer man långt med. Här får folk möjlighet att äta bra. Bra mat smakar bättre, säger Erik.
Han bor i Nora sedan tio år, och även om han och Veronica inte har umgåtts har de ”haft koll på varandra” som man ofta har när man jobbar i samma bransch.
– Jag ville göra något nytt efter drygt sex år på Loka Brunn. Och när Veronica ringde föll bitarna på plats. Vi är ett bra team, trots att vi är väldigt olika.

Drivkraft som gett resultat

Planerna framåt är givetvis att fortsätta servera mat och dryck av hög klass. Men också att anordna fler spelningar och events.
– Vi vill bli mer omskrivna i media och komma med i någon guide, typ White Guide (2018 kom de med i White Guide Sverige). Men vilja är en sak, att göra sig förtjänt av det en annan, säger Veronica och berättar vad hennes mormor sa apropå Bryggerikrogens framgång:
– Vilken tur ni har att det går så bra, sa hon. Och jag svarade: nej, mormor det beror inte på tur, utan på en väldig massa slit.
Det slitet, och tron på sig själva, har gjort Bryggerikrogen till en restaurang dit par i alla åldrar, kompisgäng och barnfamiljer gärna åker när de vill äta gott.
– Våra gäster blir mer och mer medvetna. Och de betalar gärna lite mer eftersom vi står för kvalitet. Skulle vi göra på något annat sätt, då skulle det nog gå åt skogen, säger Veronica. Erik fyller i:
– Vi gillar att njuta. Det vill vi att våra gäster ska göra också.

Kärlek vid första ögonkastet

Samma drivkraft för njutning och värdskap finns på Wedevågs Herrgård där Stockholmsparet Sanni och Per Schalander tar emot. I drygt två år har de ägt den vackra byggnaden som uppfördes i mitten av 1700-talet. Allt började med en annons och ett efterföljande besök som höll på att gå om intet.
– Jag läste en annons med rubriken ”Tvåa på Kungsholmen eller slott i Wedevåg?”. Jag ringde Sanni och frågade ”vad kan man göra med ett slott?”
De bestämde sig för att besöka ”slottet” och väl framme föll de pladask.
– Men ingen var där som kunde släppa in oss, så vi tänkte att vi fick strunta i det. Då dök en trädgårdsskötare som släppte in oss och då var det kört. Jag blev helt förälskad, precis som våra besökare, säger Sanni.
Herrgården ligger intill Wedevågs Bruk som grundades av Gustav Vasa 1538. Han lät bygga ett stångjärnsbruk på platsen. Bruket utvecklades till en viktig industri och var på 1700-talet Sveriges största vapenexportör. Idag tillverkas skärande verktyg för industrin i lokalerna, men den historiska kopplingen finns fortfarande kvar.
– Fabriken och herrgården har hört ihop i alla år; historiens vingslag ligger i luften, säger Per.

Välkommen till värme, lyx och mystik

Han och Sanni hade haft en dröm att driva ett pensionat tillsammans. Det blev ett boutiquehotell i en herrgård istället, med smakfullt inredda rum i olika stilar, gourmetrestaurang och spa-avdelning. Allt i en fantastisk miljö.
– Våra gäster gillar god mat, bra boende och lugnet här. De kan koppla av med spa och behandlingar för kropp och själ. Vi ser verkligen till att ta hand om dem och någon sa att ”man känner sig omfamnad av herrgården”, säger Sanni.
Ovanför den öppna spisen intill receptionen finns en gammal devis inristad. Den lyder ”Wän war Wälkommen” och vittnar om den öppenhet och gästfrihet som har präglat herrgården genom åren, och gör det än idag. De mest framträdande färgerna i byggnaden är rött, svart och guld.
– Rött står för värme och kärlek, guld för lyx och glamour och svart för mystik, upplyser Sanni.
Lite av mystiken står de ständiga gästerna för – herrgårdens andar och spöken.
Framför allt disponentfrun Tekla, som dog 1914, och var känd för att styra och ställa på bruket. Mest vistades hon i det rum som idag är TV-rum. Hon kallade på tjänstefolket genom att dunka sin käpp i golvet. Det ljudet kan man höra än idag, och hon gör sig också påmind genom att flytta på saker. När hon ger sig tillkänna vet man inte så noga. Kanske när du har checkat in, kanske inte.
Hur som helst, Tekla gör ingen förnär. Du kan lugnt slappna av och låta luften gå ur dig. Och känns det som att du flytt verkligheten har du alldeles rätt. Wedevågs herrgård är, som Per Schalander uttrycker det, ”en oas i ingenstans”.

Bryggerikrogen i Nora, Erik och Veronica

Boende