Alla sinnen får sitt på Frövifors

Ett besök på Frövifors Pappersbruksmuseum är att befinna sig i dåtid, nutid och framtid – samtidigt. Det är en plats för alla sinnen och för alla åldrar. Ett stycke industri- och kulturhistoria som inte lämnar någon oberörd. Ska vi gå in?

Vem passar bättre att guida runt i Sveriges enda industriella pappersbruksmuseum än museichefen själv? Han heter Mikael Tiderman och hans ambition är att göra museet till en spännande kulturell mötesplats i en levande bruksmiljö. Arbetet har pågått sedan han tillträdde för fem år sedan – och det är bara att konstatera att han har lyckats.

– Ordet pappersbruksmuseum gör nog att de flesta tänker enbart på gamla pappersmaskiner. Här finns det mycket mer än så. Och det skapar en bredd som överraskar och engagerar. Och imponerar, kunde han ha lagt till. För det är svårt att inte imponeras av museets utställningar och aktiviteter. Wow-effekten infinner sig omgående.

Den gamla industrimiljön är häftig i sig med tegelfasader och ruffa interiörer där de äldsta delarna är från början av 1900-talet. I pappersmaskinerna och några av efterbearbetningsmaskinerna sitter de sista pappersrullarna som producerades fortfarande kvar. Ögonblick förevigade åt nutidens besökare. Visserligen är det bara knappt 40 år sedan, men kontrasten mot det supermoderna kartongbruket intill museet är milsvid.

– Utvecklingen har tagit enorma steg, ändå är produktionstekniken i grunden ganska lik den från förr med våtparti, pressparti och torkparti, säger Mikael.

Klenoden i samlingen är Sveriges äldsta bevarade pappersmaskin – Dyngtvinnaren. Byggd i skotska Edinburgh 1867 och i drift i Skoghall i Värmland fram till 1984. Namnet fick maskinen då den kördes med massa av mindre god kvalitet som råvara. Skräpmassa, helt enkelt, och skräp är ”dynga” på värmländska.

Många undrar hur träfibrer och vatten kan bli papper. I ett rum intill maskinhallen får besökarna prova att göra sitt eget handgjorda papper. Det är spännande att uppleva hur papperet successivt växer fram med hjälp av en träram och andra manuella verktyg. Givetvis får du ta med ditt eget papper hem som minne.

I en vacker byggnad på andra sidan Fröviån finns museets basutställningar. Här breddas perspektiven ytterligare när du tar klivet in i förpackningarnas värld och får uppleva historiska förpackningar från stenåldern till idag, japansk förpackningskonst (tsutsumi) och Nordens största ölburksutställning med 22 000 burkar.

– Förpackningsutställningen är både en nostalgitripp och en tidslinje över förpackningarnas utveckling. Många hittar förpackningar från sin barndom; den där speciella tablettasken eller mjölkflaskorna i glas. Och alla, inte minst barn, fascineras över hur man hela tiden har uppfunnit och använt olika material för att förvara och transportera saker. Från blad och djurhudar på stenåldern till trä, glas, kartong och aluminium, säger Mikael.

Den unika utställningen om japansk förpackningskonst är en skönhetsupplevelse med otroliga förpackningar gjorda av pappersark som har vikts, inte klippts, efter föremålets form. Hur är det möjligt? Den storartade ölburksutställningen är även den en sann upplevelse och innehåller burkar från världens alla hörn.

– Den där är från Kreugerbryggeriet i USA. Museets äldsta, från 1938, berättar Mikael innan vi beger oss över bron till entrén.
Alla sinnen har fått sitt. Och wow-effekten, den sitter i ett bra tag.

Frövifors Pappersbruksmuseums arbete fick nationell uppmärksamet då man under hösten 2020 fick utmärkelsen Årets Arbetslivsmuseum. Frövifors har också tilldelats Bergslagens Turismpris 2020.